Jag och McDonalds har lite historia kan man säga, min gode vän Michel vet. Vi går way back. Men det handlar inte om det uppenbara kanske, att jag har jobbat där eller har frossat hamburgare i unga dagar. Eller ätit en massa gratis Big Macs vilket jag i och för sig har gjort. Nä, det handlar om deras choklad donuts.
På en tjänsteresa tur/retur Linköping så stod jag inför en finfin donut igen. Mmm, jag kan se den framför mig nu om jag blundar. Mjuk, rund med en övre halva doppad i mumsig chokladsmet. Gott. I vilket fall, denna gång gjorde jag som jag inte gjort tidigare. Jag vände på själva donutsformen som donuten låg i. Inte för att jag ville se innehållsförteckningen för den vet jag nog om att den inte står högt på Weight Watchers. Jag tyckte jag såg lite text bara och undrade vad det stod. Sjukt kul faktiskt insåg jag efter en stunds funderande.
För att följa det logiska resonemanget så var det alltså någon som först gjorde den (11:58) för att sedan frysa in den och sedan tina den igen (14:58). Och om jag inte hade ätit upp den så hade de kastat den dagen efter (11:58). Ja, förutom att man först gör den för att sedan frysa in den för att sedan 3 timmar senare tina den igen låter, udda. Sedan händer väldigt mycket vid just den 58:onde minuten…
0 thoughts on “McDonalds fina donuts”