Var på bio häromdagen och fick min första upplevelse i 3D på bioduken. Riktigt coolt var det. Det kostade 125 :- att få se Ice Age 3 i det nya bioformatet (följ länken för att se trailern) och då ingick ett par plastmoderna 3D-glasögon. Inte pappersvarianten med gelatinliknande rött ögonglas alltså som man kanske hade en föreställning om att man skulle få.
Det var jag och två goda kompisar till mig som gick på filmen, och vi såg den på SF:s biograf Sergel vid Hötorget. Upplevelsen var riktigt skön. Till en början var man rätt ovan med den pålagda dimensionen (djupet) men efter ett tag hade ögonen vant sig och filmupplevelsen blev bättre och bättre. Hörde när vi gick ut från salongen några som sa att filmen blev bättre mot slutet, men säkert hade det också att göra med att man mot slutet var mer van vid extraordinära rörelsemönster.
Jag tror också att det var en bra film att se i just 3D, det var mycket swoosh swoosh fram och tillbaka, mycket jakt och rörelse fram, tillbaka, upp och ner. Det skulle nog vara halvtråkigt att se till exempel ett avsnitt av Sunset Beach i 3D. “Oh, Ben, kiss me.” Jaha, och nu då? Det skulle nog vara jäkligt coolt att se någon riktig actionrökare i 3D också, senaste Transformers kanske?
Filmen i sig med handling och humor var också helt ok. Det var roligt och kul nästan hela tiden, och så fort det kom någon cool 3D-rörelse i djupet så hörde man de flesta rycka till i stolarna, ryck som direkt följdes av skratt. En eloge till 3D-skaparna, tekniken gör det roligt att gå på bio igen. Jag hade nästan tappat hoppet om att det skulle vara roligt att gå på bio igen men nu är jag tillbaka igen och redo för nya äventyr i min nya, coola, solglasögonliknande 3D-glasögon.
Såg man då någon skillnad på bioduken om man mitt under filmen tog av sig glasögonen? Ja, det var lika suddigt ungefär som omgivningen i baren efter 6 jäger, 2 tequila och 4 starköl. Inte för att jag någonsin druckit så mycket på en gång, men ni som har förstår nog vilken suddighet jag menar.
Bio.nu om 3D-bio:
3D bio imponerar
