Klockan ringde 06.00 i morse, och även om jag är ganska snabb på att sätta den till ljud av så att jag inte väcker Elvira och Lena är jag inte alltid lika snabb. I morse var jag precis lite för sen.
Min klocka ringde som sagt och jag kunde höra hur Elvira började att röra på sig och började jollra lite, följt av världens brak i blöjan. Jag hade inte ens hunnit öppna ögonen. Lena som också hade vaknat till vänder sig mot mig och säger ungefär, “grattis, den är din”.
God morgon.
