Hur fungerar en toalett?

Jag har länge funderat på hur en toalett faktiskt fungerar, och vad som händer sen efter att jag har spolat. Jag tog mig lite tid och googlade och satte samma en liten sammanfattning som jag tror alla kan förstå.

1) Vad finns det för olika typer av toaletter och vad är skillnaden på dem?

Jag skiljer på toaletter med antingen synlig eller dold cistern (vägghängd). De flesta är med synlig cistern bakom ryggen, men det finns även vägghängda som har cistern dolt inbyggt i väggen. De med cistern bakom ryggen är fastsatta i marken. En toalett med cistern väger normalt runt 30 kg medan en vägghängd väger runt/strax under 20 kg. Sitserna kan variera på båda sorternas toalett mellan standard sits (lätt plast) och hård sits när man köper en ny, där “trenden” är att komplettera med funktionen soft close. Soft close betyder att du kan släppa toalettsitsen och så stänger den själv mjukt och tyst mot skålen.

Beroende på helt enkelt vart skiten ska ta vägen när den spolats ned, antingen ned i golvet och då ska toastolen ha ett S-lås eller ner i golvet och då ska den ha ett P-lås. För de vägghängda så har man logiskt nog inte så mycket alternativ. Därför när ni tittar efter toaletter så kan de vara uppdelade i 3 grupper och inte bara 2 grupper – toalett med P-lås, toalett med S-lås och vägghängd toalett. Vad gällande spolningen så kan de ha enkel- eller dubbelspolning. En enkelspolning är normalt 4 eller 6 liter medan dubbelspolningen normalt kan vara 3/6 liter eller 2/4 liter.

Alla toaletter ska vara CE-märkta och följa Hus AMA:s rekommendationer samt ha EN-klassning beroende på toalett. SS-EN 33-dimensionering och SS-EN 997-funktion om det är med cistern och SS-EN 38-dimensionering och SS-EN 997-funktion om det är en vägghängd med dold cistern. Alla toaletter ska också uppfylla Säker vatteninstallation.

2) Hur funkar en “vanlig” toalett?

Följ länken här för att komma till en flash-animation där du själv kan se vad som händer när du spolar.

När du trycker ner spolningshandtaget (handle) så drar en kedja upp en spolningsventil (flush valve). När ventilen öppnar så tömmer denna cisternen på vatten rakt ned i skålen (bowl). Denna vatten strömmar ned så fort (runt 7-8 liter på 3 sekunder enligt Howstuffworks.com) så aktiverar detta flöde automatiskt sifonen (the siphon) som suger ut allting i skålen och ner i avloppet. När allt vatten är tömt så täpper spolningsventilen till igen. I samma takt som vattnet faller i cisternen, faller också ett flöte (filler float). När den faller öppnar den en påfyllningsventil (filler valve) som gör att vatten börjar fylla på cisternen igen, men också skålen via en särskild tub. När flötet har nått upp till en viss nivå igen så stänger den till påfyllningsventilen som slutar att fylla på vatten. Även om flötet på något sätt skulle misslyckas att stänga av påfyllningsventilen så skulle det inte bli någon översvämning på toaletten. Då finns det ett översvämningsrör som skulle leda bort vattnet ner i skålen. Så om du har problem med att det rinner vatten hela tiden i toaletten så kan det vara problem med att påfyllningsventilen inte blir riktigt stängd.

3) Vart tar allt vägen när du spolar och hur blir det rent vatten igen?

För att förklara tar jag hjälp av Borgeby avloppsreningsverk. Bilden är tagen från Lomma Kommuns hemsida.

I ett reningsverk sker 3 olika typer av reningar som gör rent vattnet; Mekanisk rening, biologisk rening och sedan kemisk rening (i den turordningen också).

1) Mekanisk rening: Först så åker avloppsvattnet genom ett galler som samlar upp skräp som folk spolar ned som inte hör hemma på ett reningsverk. Det kan till exempel vara bomullstops och papper. Därefter rinner det till ett sandfång där mesta dels sand och grus avskiljs från vattnet.

2) Biologisk rening: Därefter rinner vattnet till den biologisk reningen, där frodas och lever väldigt många mikroorganismer som äter upp allt organiskt material i vattnet – och sedan förökar sig! Främst avskiljs kväve i detta steget genom vad som kallas “denitrifikation” där kvävet i vattnet omvandlas till kvävgas som går upp i luften.

3) Kemisk rening: Till sist genomgår vattnet en kemisk rening. Kemikalier, till exempel järnsulfat, används för att binda till sig fosfor. Då bildas flockar som sjunker till botten i sedimenteringsbassängerna. På så sätt kan man avskilja dessa flockar från det annars rena vattnet.

De restprodukter som bildas (från mikroorganismerna i den biologiska reningen och flockarna i den kemikaliska reningen) kallas för slag. Detta slam kan i sin tur användas som till exempel gödningsmedel eller jordförbättringsämnen på åkermark.

Mer fakta om processen från ett annat exempel – Henriksdals reningsverk

I Henriksdal finns ett liknande reningsverk och där tar hela processen cirka 24 timmar, och från att du spolar tar det ca 1 timme innan avloppsvattnet når reningsverket. Reningsverket betjänar ca 1,5 miljoner människor i Stockholm med omnejd. Verket drivs med hjälp av avgifter som är 0,25 kr/m3 att ta emot avloppsvatten och leverera nytt rent vatten. När vattnet renats har det en temperatur på ca 25 grader Celsius, därför skickas det rena vattenet till Fortums värmepumpsanläggning vid Hammarby som suger ut värmen och skickar tillbaka kallt vatten som släpps i höjd med Waldemarsudde mitt i farleden.

Intressanta och roliga länkar om toaletter

Framtidens toalett
Effektiv toalett i Japan
Roliga artikel i New York Times (eng) om hur krångliga toaletter har blivit