Det verkar gå hett till nu när det börjar närma sig slutet av Robinson 2009. När vi satt och tittade på avsnittet igår så var det inte upptonat men tydligen hade Angela gjort en del bittra gester mot både Anna och Erik. Menat eller omenat lämnar jag därhän, hon är säkert mest arg för att hon åkte ut. När Lukas åkte ut så tyckte jag att han tog det helt rätt. Han var också förbannad, men förbannad på sig själv att han inte spelade alla sina kort rätt.
Foto: Daniel Ohlsson / TV4
Det är ett spel, ett taktiskt överlevnadsspel. Den som vinner pristävlingarna är absolut inte den bästa överlevaren, däremot visar de flesta på vem som är smartast, taktisk och har knoppen på skaftet. Att hitta mat, knacka kokusnötter och fånga fisk är knowhow för att kunna överleva “ensam” på en öde ö. Den som har den schysstaste balansen mellan överlevnadsknowhow och taktik kommer att vinna Robinson, eller åtminstone borde vinna Robinson. Igår så frågade flera av deltagarna på Örådet vad de tycker att en Robinson borde ha för kvalifikationer, och från flera kom det att den sociala aspekten spelade stor roll. Samtidigt som jag förstår att faktorn dyker upp, de är ju ändå människor i grupp som ska komma överens och pakta, så blir jag ändå lite små butter. Robinson borde handla mer om överlevnaden och inte det sociala spelet.
Nu är det kommersiell TV som styr innehållet för att så många ska titta som möjligt, men kanske kan de till nästa år iallafall satsa på mer överlevnad i pristävlingarna. Jag menar, om du är fast på en öde ö – ensam eller med andra människor – hur ofta kommer du i situationen att du ska dyka ned 2-3 meter under vattenytan, memorera 15 siffror och deras ordningsföljd och sedan simma iland för att så snabbt som möjligt återskapa sifferföljden?
