Då var det dags, bollen är satt i rullning, riset har kokat klart.
IPRED-lagen är aktiv och bland andra har ljudboksbolagen börjat sitt korståg. Och detta är nog bara början misstänker jag, vi kommer förmodligen inom de närmaste månaderna att läsa fler sådan här artiklar i diverse tidningar. Med denna mediala uppmärksamhet som IPRED medför så är mitt tips till ljudboksförlag och andra aktörer som tänker nyttja lagen för att hitta fildelare, att proceed with precaution. Det finns ett begrepp som heter “Early adopter” i business världen, och i detta fall vill man inte uppfattas som en sådan. Bad press, som man säger. Vilket företag vill förknippas som “de första” att sätta dit fildelare – få applåder från konkurrenter men fet diss av konsumenten? Inget som genererar merförsäljning precis.
Marie Andersson från bloggen “Opassande”. Källa: Aftonbladet.se
Ipredia är dock ett begrepp som inte funnits tidigare, och som jag förstår det precis har myntats. Det är bloggen Opassande och Marie Andersson som hitttat sätt att kringgå lagen genom att helt enkelt dela ut sitt nätverk öppet. Det betyder att om någon som surfat på ett öppet nät sedan laddar ned något så kan inte detta spåras tillbaka till någon specifik fildelare eftersom nätverket var öppet för alla att tillgå. Kolla även in Ipredia.se.
Jag kommer nog att ha mitt nätverk slutet tills vidare, men tanken är väl inte så tokig i upprorssyfte och för att visa att lagen kan vara en katalysator för ett överbevakat Big Brother-samhälle.
0 thoughts on “IPRED-rapport från verkligheten”