Sverige behöver flera laddningsstationer om vi ska lyckas förändra vår konsumtion av fossila bränslen i våra bilar. Både normala laddningsstationer och snabbladdningsstationer. Det är ganska givet och alla partier är för en ökad användning av elbilar och hybridbilar. Jag fastnade för tekniken bakom, vilket inte är “svårare” än att förstå enkel ellära från grundskolan. Hur laddas elbilen och hur funkar ström? Här är min crash course för dig som snabbt vill förnya kunskapen, eller skaffa ny, om ström.
Vägguttagen hemma i huset ger oss ström så att vi kan driva olika apparater. Ett batteri kan också ge oss ström till våra apparater men verkar genom en annan typ av ström. Det finns i huvudsak två typer, växelström (vägguttaget) och likström (batteriet). Elbilar drivs med hjälp av batteriet, och behöver laddas med hjälp av likström. Snabbladdningsstationer kan ge likström direkt, medan om bilen laddas via ett normalt vägguttag så konverteras växelström till likström med hjälp av en adapter i bilen.
När likström flödar genom en sladd så sägs det att strömmen alltid går att samma håll. I ena änden finns en plussida, kallas pluspol, och i den andra sidan en minussida kallat minuspol. När strömmen aktiveras så kommer elektroner från atomerna att röra på sig, elektronerna kommer hoppa från en atom till en annan och skapa ett “hål” efter sig. Själva elektronerna kommer röra sig från minuspolen till pluspolen, men man beskriver alltid ström som att den går från pluspolen till minuspolen. Dvs åt samma väg skulle du kunna säga som dessa hål tar som uppstår när en elektron hoppar från en atom till en annan.
I vägguttaget flödar växelström och då kommer strömmen att växla hela tiden vilket håll den går. Men det går så snabbt mellan att den byter håll att det aldrig hinner uppmärksammas av oss människor eller av vanliga apparater, dock kan det ibland höras genom ett dovt brummande. Med hur många gånger strömmen vänder per sekund kallas frekvens och mäts i Herz (Hz). I Sverige har vi alltid 50 Hz i våra vägguttag, det innebär att strömmen växlar 50 gånger per sekund (!). I växelström finns ingen pluspol eller minuspol, istället finns en så kallad ledare (fas) och en “nolla” eller “jord”. Det är i ledaren som strömmen finns där den växlar håll hela tiden, denna fas pendlar då mellan att vara pluspol och minuspol. Den andra ledningen, nollan/jorden, kommer alltid vara i ett slags mellanläge mellan plus- och minus och ha en så kallad neutral laddning för att kompensera för fasen. I växelström kommer strömmen antingen gå från fas till jorden, för att sedan vända och gå från jorden till fasen, och så vända tillbaka, osv.
Bild från Pluggakuten, Wikipedia och Ludu.co.
