Kul ord det där, “hankar”. Oavsett dess egentliga innebörd vad det nu kan vara så är det vad Lena håller på med nu tyvärr. Hon hankar sig fram. Pulserar som en skadad fågel genom snön och snöyret. Vi var på föräldrarutbildning idag och skulle ta oss hem, via Hemköp på Skanstull. Det tog, ganska lång tid. Som ni ser på filmen så går det inte så fort för Lena. Hennes värk gör att hon måste hanka och halta sig, och jag kan inte göra mer än att sträcka ut en arm.
Men lite får hon just denna gång skylla sig själv. Hon hade precis fått ett par kryckor från en kollega från jobbet som varit och lämnat dem, och sedan hade hon lämnat dem hemma för att hon tyckte att det var pinsamt att visa upp att hon gick på kryckor för andra mammor på utbildningen… Som om det inte var mer pinsamt att gå som en gammal tant i tunnelbanan utan att verka “skadad”, kan man tycka.
Var har hon värk?
Var har hon värk?
Nååååå!! Nu ska du vara snäll mot Lena! :)
Nååååå!! Nu ska du vara snäll mot Lena! :)
Jag är jättesnäll!!! Jag är ju hennes nya slav där hemma. Och hon har ont som fan i höger benet.
Jag är jättesnäll!!! Jag är ju hennes nya slav där hemma. Och hon har ont som fan i höger benet.