Som vanligt tar Google på sig ledarhatten för ännu ett initiativ inom ny teknik och nya användningsområden. Denna gång är det inom modern medicinteknik och möjligheten att använda AI för att bedöma risken för en hjärtattack. Google har nyttjat senaste AI-teknologin i en mjukvara som med hjälp av en scanning av näthinnan i ögat kan prediktera med stor sannolikhet en kommande hjärtattack eller stroke inom de närmaste 5 åren.
Framtagandet av AI-algoritmen har gjorts mellan Google AI och Verily Life Sciences som är ett annat bolag inom Alphapet-gruppen. Verily är också en tidigare avknoppning från just Google.
Att man kunnat nyttja näthinnan för att analysera sjukdomar är förvisso inget nytt och har gjorts i många år men aldrig tidigare har man kunnat göra en sådan här bedömning av risken för hjärtattack eller stroke med så stor sannolikhet. Googles AI-mjukvara kan göra bedömningen med en sannolikhet på 70% vilket är samma sannolikhet som bedömningar med blodprov etc som görs idag. Ok, det är inte högre än dagens metoder vilket ger lite smolk i bägaren för Google men samtidigt är det ett styrkeprov på vilken nyttja tekniken kan göra i praktiken.
Google har nyttjat en sammanställd databas av bilder på scannade näthinnor och hälsodata från över 280.000 patienter som algoritmen byggts upp på. Mer specifikt så har algoritmen tittat på i huvudsak näthinnor där blodkärlen syns. I säkerheten för att göra korrekta bedömningar användes specifik data från ca 150 patienter som upplevt en hjärtattack efter en tidigare scannad näthinna och lät AI-mjukvaran titta på två patientbilder åt gången för att bedöma vilken som skulle få en hjärtattack.
Intressant utveckling som bevisar att det finns mer information och data att få ut från scannade bilder av näthinnan än man tidigare vetat om. Resultaten kommer att vara underlag för nya forskningsmöjligheter framåt. Samtidigt så är förhoppningen att med hjälp av kontinuerliga scanningar av näthinnan för patienter kan man ge tidiga signaler på eventuell ökad risk för hjärtattack eller stroke så att patienten ifråga kan förändra sitt beteende och leverne för att förhindra att det inträffar.
Omslagsbild (credit): Shutterstock / Blend Images
