Snart är det kanske slut på långa vårdköer och med människor som överutnyttjar vårdens resurser för mindre åkommor som inte egentligen behöver sjukvård. Framtidens vård är virtuell och digital, det visar PwCs senaste rapport 2015, “Digitala doktorn kan komma”. Det är tydligt att intresset finns bland folket, över 40% av alla som svarade i intervjun är positiva till att välja virtuella vårdalternativ över de traditionella. En spännande utveckling som alla borde följa då folkhälsan aldrig har varit mer i fokus än vad den är idag.
Vad innebär då virtuella vårdalternativ?
Redan nu testas olika virtuella vårdalternativ i landet. Sedan en tid tillbaka har tex virtuella så kallade hälsorum funnits i några län, och andra län är på gång att köra igång liknande försök. Det innebär i praktiken att i länet upprättas virtuella hälsorum på strategiskt utvalda platser. Där kan vem som helst (som troligen bokat tid) göra enklare diagnoser på sig själv med hjälp av en del teknisk utrustning på plats.
Nya behov och större krav Sveriges hälso- och sjukvårdssystem anses vara ett av de bästa i världen och rankas högt.1 Men vi lever i ett föränderligt samhälle med nya behov och där också vår åldrande befolkning och ökningen av kroniska sjukdomar driver på kostnaderna.
Så inleder PwC sin rapport om framtidens virtuella vård.
Öppenhet för att vård virtuellt och digitalt är stort och här är några sammanfattande punkter från rapporten där drygt 1000 personer svarade:
- 33 % är öppna för att genomföra läkarbesök via en mobilapp
- 20 % kan tänka sig at genomföra ett läkar- eller sjuksköterskebesök via videosamtal
- 74 % är positiva till att övervakas i hemmet via en trådlös hjärtmonitor
Vad är då mer konkret digital vård och virtuell vård? Här är benämningarna:
Digital vård är användningen av digitala verktyg och teknik för att leverera och få tillgång till virtuell vård och hälsoinformation. Digital vård omfattar mobila hälsolösningar – ofta känd som ”mHälsa”. Ofta levereras virtuella vårdtjänster med hjälp av mobila enheter – en smart telefon eller surfplatta, en trådlös medicinsk bildskärm eller fjärrstyrd sensor. Det innebär att vårdpersonal och/eller patienten kan kommunicera, dela information eller övervaka hälsan i många olika situationer.
Virtuell vård tillåter sjukvårdspersonal att samarbeta med varandra och patienten via digitala gränssnitt och leverera vård på distans. Detta innebär exempelvis att en vårdpersonal kan samla patientuppgifter på olika sätt och sedan leverera diagnos och behandling till patienten i hemmet via en videokonferens eller internetlänk. Patienten kan också enkelt få ökad tillgänglighet och möjlighet att ställa frågor. Virtuell vård omfattar också när vårdpersonal får möjlighet att leverera vård i icke-traditionella vårdmiljöer, till exempel i en butik eller apotek.
(Beskrivningar från PwCs rapport).
Så ett exempel för att du ska få en bild av hur termerna verkar tillsammans för att beskriva virtuella vårdalternativ:
- Digital vård:
- Sjuksköterskan visar dig dina röntgenbilder på en iPad när du besöker sjukhuset
- Digital vård + Virtuell vård:
- Du åker hem med en enkel röntgen-apparat så att du kan ta nya uppföljningsbilder efter 1 vecka, som skickas krypterat till sjukhuspersonalen (digital vård)
- Några dagar efter att du har skickat uppföljningsbilderna så har du ett läkarbesök via en mobilapp för att gå igenom bilderna (virtuell vård)
- Virtuell vård:
- Du behöver mer vård och besöker ditt apotek (dvs icke-traditionell vårdmiljö) i din hemby för att genomgå en enklare behandling
Jag kan helt klart se många liknande scenarion som kan effektivisera inte bara vårdköerna och tillgängligheten på vård när du behöver det, utan även kapa mycket kostnad. I PwCs rapport så har de räknat på vad det skulle innebära för besparing om tex 1 av 3 av de människor i Sverige med kroniska sjukdomar skulle välja virtuella vårdalternativ före traditionella, skulle den årliga sjukvårdskostnaden kunna minska med 369 miljoner kronor. Och skulle 1 av 5 svenska välja att göra hälften av sina besök i primärvården via virtuella vårdalternativ, skulle vi kunna spara 1,2 miljarder kronor.
Helt galen potential i kostnadsbesparing via ett högre utnyttjande av teknik i vården. Men först behövs en ännu bredare acceptans och fler kommuner, län och landsting måste våga investera, vara nyfikna och ta på sig ledartröjorna. Det finns en tydlig öppenhet hos gemene man att våga ta ett större ansvar för sin egna primära hälsa. Kommuner, län och landsting måste se till att nu premiera virtuella vårdleveranser så att de kommer längre fram i prioriteringarna och får de medel som krävs för att komma igång.
Vad ska vi göra framåt, ska vi fortsätta bygga stora kolosser till sjukhus där alla människor ska vallfärda för att få vård? Eller ska vi lägga resurserna på lokala virtuella vårdalternativ och hälsorum där sjukvården kan bedrivas med lika hög kvalitet som idag till mycket lägre kostnad? Är det inte självklart?
